jobb jobb jobb

Det går i ett, men det är kul. igår fick jag åka iväg och jobba lite på Tindra, Bodil mådde inte riktigt bra! Jag gillar att jobba där, fast det blir lite dumt när det blir så utan planering. Men men...
I söndags red jag ut i skogen helt själv för första gången på Enja. Det är inte superoptimalt, men jag måste. Enja gillar det inte, men stärkt av Ia Lindholms ord (att hon tränade en vm häst bara i paddock för att hon var rädd att rida ut henne) Kan Ia inte rida ut så ska jag bevisa att jag kan....Det gick väl ok, ibörjan så andades varken jag eller Enja. Några sittben hade jag inte heller, men när hon vände och inte skulle gå åt det håll jag bestämt, blev jag förbannad och då. Sen började jag tänka, och kom fram till att om jag rider på lite och låter henne jobba med huvudet så letar hon inte spöken. Och det är ju helt riktigt, det vet jag ju när jag står på gårdsplanen! Tänk att det ska vara så svårt att komma ihåg allt hela tiden ;o) Men det slutade med en trav "på tygel" och tre sittben i sadeln. Vad glad jag var när jag satt av och gick hemåt. Jag ringde både Marie och Stina - mina ostmackor, ni fattar vad jag menar tjejer.
Det var så roligt att jag hela eftermiddagen gick runt och funderade på om jag skulle ta en tur till - men att utmana ödet två gånger samma dag är väl dumt.
Nähä dags att göra sig i ordning för lite mer jobb och i eftermiddag är det ridskola!
kram på er